Den 57:e möbelmässan i Milano, Salone del Mobile, har återigen vuxit. Under de sex dagarna besöktes mässan av besökare från nära 200 länder, totalt 434 000 personer. På grund av köksmässan Eurocucina, som arrangeras i samband med möbelmässan, är besökarantalet större vartannat år. Ändå ökade besökarantalet med 17 % jämfört med två år tillbaka. Denna kraftiga tillväxt vittnar om européernas stora intresse för varumärken, produkter och nya innovationer! Och naturligtvis fanns Stalas team med i besökarstatistiken för att ta del av vart världen är på väg. Eurocucina, som arrangeras vartannat år, är ett utmärkt besöksmål för den som vill ventilera sin egen syn och spegla egna idéer vad gäller produktutvecklingen.
Sådana här rapporter brukar vanligtvis döpas till ”trendrapporter”, men denna gång förblev det oklart för mig vad som egentligen var trenden. Även om jag har relativt god koll på hur trender utvecklas från svaga signaler till megatrender, kunde jag inte denna gång känna mig riktigt på torra land med att skriva en trendrapport och med kyligt sinnelag på slutet presentera något som påminner om en lista över vilka trender som verkar vara gällande. När jag smälte mässintrycken från denna gång kändes det som om praktiskt taget allting, och samtidigt ingenting, ändrats. Stilar, material, texturer och former har bara omsorgsfullt förädlats vidare. Jag hade precis lika gärna kunnat posta en "trendrapport” från två år tillbaka, och så hade det inte varit mer med det.
Visst var mässhallarna i Milano fulla med nyheter, så vad var egentligen problemet? Jag förstod, att här krävdes en del djupare och finkänsligare funderingar för att få ut något av mässbesöket. Nyheterna på mässan skulle kunna jämföras med golfutrustningens värld. Under året kommer nya klubbor, men i praktiken ändras utseendet bara så lite att de som är verkligt insatta i branschen ser någon skillnad. Men om man tar en fem år gammal klubba och jämför den med de nyaste modellerna, ser man redan andra skillnader än enbart visuella. För varje år utvecklas materialen och egenskaperna i små språng, och en tio år gammal klubba skiljer sig redan på ett oåterkalleligt sätt från de nya modellerna. Det samma gäller i stort sett för alla grupper av produkter, från bilar till kläder.
Samma formel gäller även för kök, köksmaskiner, köksbänkar, layouten hos köken själva, köksluckor samt diskhoar. Förändringarna märks inte nödvändigtvis förrän med tiden. Olika köksprodukter har helt klart olika livscykler. Om man gör en historiskt förankrad översikt över hur ofta köksrelaterade saker ändras, får man en sådan här, om än subjektiv, lista över förändringarnas cyklicitet:
• 25 år: bredden på köksskåp (1000 mm, 800 mm, 600 mm, osv)
• 15 år: kökslayout (L- kök, I-kök, öppen planlösning, köksö, osv) Större innovationer när det gäller köksutrustningen (induktion, osv)
• 10 år: vitvarornas placering (inbyggd ugn, diskmaskin, hörnspis, mm)
• 5 år: övergripande innovationer inom vitvaror (ugnar med pyrolys, spis med display, integrerad spis och spisfläkt, osv). Allmänna färgtoner (ljus vs mörk, lackerade/behandlade ytor vs naturmaterial trä/sten).
• 1 - 3 år: enskilda produktinnovationer som inte nödvändigtvis ger upphov till trender eller megatrender, dvs standardlösningar, utvecklingen i teknikens framkant (intelligent teknik IoT osv), kombinerad mikro och vanlig ugn, uppfällbara diskmaskinsbänkar, intelligenta kranar mm. Färgförstärkningar på köksytor och väggar.
När det gäller diskhoarna syns förändringarna både i materialval och i detaljer. I takt med att kompositmaterialen har utvecklats och blivit allt bättre, har produktutvecklarna visat allt större intresse för att utveckla produktgruppen och därmed har dess popularitet stigit. I år visade Milanomässan upp ett rekordstort antal komposithoar. Vi lanserade precis nya komposithoar och det kändes fint att upptäcka att de befinner sig i utvecklingens absoluta spets – till och med före, vågar jag påstå. Nya CEG-50B hade suttit helt rätt i ett av köken i Milano och kunnat höja nivån på det ytterligare.
En annan bra upptäckt var att det finländska tänkesättet att utgå från användaren fortfarande är unikt i sitt slag. På mässan sågs återigen irriterande ofta fina diskho- och kökslösningar, som fullständigt glömt bort användaren. Särskilt rengöringsaspekten, som är en stor och viktig del av funktionaliteten hos köket och i synnerhet kökshoarna, hade förbigåtts helt. Här finns en del konkurrensmöjligheter att hålla i minnet för oss finländska och nordiska aktörer! Kanske kommer finländska diskhoar att visas på Milanomässan om två år 😊.
Rostfritt stål som bänkmaterial var mycket populärt, delvis i kombination med andra bänkmaterial. Det ger oss en utmärkt möjlighet att än en gång framhäva de oslagbara egenskaperna hos rostfritt. När jag nu dessutom råkar veta att Stala i en nära framtid kommer att kunna erbjuda sanslöst snygga nya produkter just inom sektionen rostfria bänkskivor, var det extra trevligt att besöka Milano!
Sommarhälsningar från Jari
PS. Trots allt, här följer en trendlista som var rätt svår att sammanställa denna gång 😊
• Minimalism och harmoni är meningslöst att tala om numera när det gäller den Italienska mässan. Materialen och kombinationerna kan vara kraftfulla. Köken gick i mörka toner men i lugna och brutna nyanser. Brunaktiga nyanser tog priset över de grå. Barskrapat var fortfarande en väldigt tydlig trend i mässutbudet.
• Vita kök och ytor var det ingen idé att leta efter. Snarare väcktes intresset av Dolce & Gabbanas design på uppdrag av företaget Smeg, med sitt kraftigt mönstrade sortiment.
• Överskåpen får fortfarande vara i glas så att skålar och tallrikar syns. En motgående trend var samtidigt behovet av att gömma undan. Inget får synas. Frukostskåpen har blivit populära, ibland fanns det flera sådana i ett och samma kök.
• Utöver kombinationer av olika material förekom även en hel del tjocklekskombinationer när det gäller köksbänkar. Den vanligaste tjockleken på bänkskivorna var 20 mm.
• Många bänkskivor var i stenimitation/keramik med tydligt utvecklad textur. Nu kunde man se starka, enhetliga marmormönster sträcka sig över flera bänkskivor och en del riktigt maffiga träimitationer.
• Metallrörskonstruktioner i s k bistrostil samt industriell köksinredningsstil syntes också på många håll
• Komposithoar förekom i riklig mängd (av vilka < 80 % var svarta)
• Till skillnad från tidigare kunde ingen särskild inrednings-/kontrastfärg urskiljas
• Det fanns gott om kompositioner där bara ett fåtal föremål ingick; glas av olika slag, flaskor / vaser, kokkärl, örter, köksredskap i trä
• Trenden med intelligenta kök syntes endast i vitvarorna (kylskåp, spis, ugnar)
• De eldrivna lådorna hade försvunnit, belysning hade kommit in på många ställen (bänkbelysning, lådor, skåp)
• Det så kallade hemträdgårdstemat har helt uppenbart inte blivit en megatrend, trots att det var så väldigt framme år 2014. Ett relaterat koncept fanns i alla fall. ”Gröna väggar” och örter hade visserligen använts som dekorationer men några direkta odlingslådor syntes inte till.
• Frukostskåpen var många till antalet, en del med brukshyllor i rostfritt (för kaffebryggare och brödrost). Stora dörrar med tillhörande mekanismer syntes också, och med deras hjälp kunde hela köket döljas bakom dörrar.
• När det gäller arbetsutrymmets bakre vägg mellan över- och underskåpen var det antingen en låg, upphöjd, separat bakkant eller en heltäckande skiva i stenimitation som gällde. Kakel syntes knappt alls.
• Av köksvarumärkena är Boffi och Bulthaup fortfarande i en klass för sig: